|
Page(s) last revised March, 2007.
(limnolog, flugfiskare och författare till bl.a. böckerna Ekologiskt flugfiske och Flugfiskarens insekter) Det pratas allt oftare (åtminstone bland flugfiskare) om att man som fiskare måste begränsa sina fångster och den amerikanska termen catch-and-release ("fånga-och-släpp") framhålls allt oftare som den enda vägen till frälsning och framtid. Alla de som började fiska både för att det var roligt att fiska och för att de tycker om att äta den fisk de fångat tycker att detta verkar vara ännu ett tecken på att flugfiskarna vill vara märkvärdiga och att de inte är riktigt finade som andra - dvs de har inte förstått vad fiske handlar om.... 
Innan vi går in i vetandets vindlingar bör vi först konstatera att man i USA inte bara pratar om catch-and-release utan också, och kanske oftare, om limited kill ("begränsat dödande") och ofta säger "limit your kill - don´t kill your limit", dvs ungefär "begränsa ditt dödande - döda inte hela din kvot". Detta är ju faktiskt något helt annat än catch-and-release. Man har också i USA av fiskevårdsskäl olika regler (t.ex. begränsat antal och minimimått, ibland även maximimått) för olika vatten beroende på vattnens bärkraft och popularitet dvs nyttjandegrad. Dessa regler följs upp och ändras allt eftersom vattnen och deras popularitet ändras. I Sverige kör vi oftast med endera inga regler "för vi har alltid klarat oss utan" eller "samma regler som förr för de har alltid gällt". Få fiskare verkar tillämpa egna regler som är strängare än fiskerättsägarnas. Ett vatten har på grund av sin näringsgrad, surhetsgrad, klimatförhållanden, djupförhållanden, osv en viss produktionsförmåga som vi kan mäta i mängd fisk per yta och tid (oftast i kg fisk per hektar och år). Observera att man då räknar in all fisk, små fiskar och stora fiskar, mörtar, rudor, gäddor, osv. Vi räknar alltså ihop summan av alla individers tillväxt, dvs inte gäddan "Eskils" totala vikt utan gäddan "Eskils" viktökning från ifjol! Olika delar av sjön, eller älven, har i sin tur olika produktionsförmåga. Generellt sett har grunda (= solbelysta) områden högre produktionsförmåga än djupt liggande (= mörka) områden. Områden med en viss vattenomsättning pga strömmar eller vågor har större produktionsförmåga än helt stilla områden osv. Hur stor del av denna produktionsförmåga som sedan kan utnyttjas i praktiken beror på vilka fiskarter och hur många olika fiskarter som finns i sjön. Olika arter är olika bra på att utnyttja en sjö, eller älvs, olika biotoper ("miljötyper") och deras olika produktionsförmåga. Här måste vi tydligt påpeka skillnaden mellan hur mycket fisk det finns i sjön och hur stor produktion av fisk sjön har. Man kan jämföra med pengar på banken - mängden fisk i sjön är kapitalet och produktionen av fisk är räntan. Skall vi kunna utnyttja vattnet långsiktigt måste vi alltså inskränka fångsten till räntan och inte ta av kapitalet därför att då kommer fisket att långsiktigt försämras. Sedan tillkommer ju det här med moral och etik.... Dvs skall vi tillåta den/de första som kommer kommer till vattnet på säsongen att ta ut hela "årsransonen" eller skall vi ha ett system som innebär att det blir hyfsat fiske hela säsongen. Jag har själv fiskat i ett, i tidningarna i förväg, prisat vatten i Norrbotten som bara en månad efter att ha öppnats efter tre års "fridlysning" var tömt av dels de som fiskat under hela "fridlysningen" ("för att det var skönt att slippa turisterna") och dels de som skyndade sig att fylla frysarna innan turisterna hann komma. Jag har även fiskat i ett, pga de "hårda" reglerna utskällt, vatten i Jämtland där man på säsongens sista vecka kan ta harrar av en storlek som nästan alla vatten i Sverige bara kan drömma om. I det senare vattnet tillämpar de fiskande ofta hårdare egna regler än fiskerättsägaren! Om vi säger att en sjö har en teoretisk produktionsförmåga av 100 enheter med fisk per år så kan en ensam art, t.ex öring, kanske få ut högst 50 - 60 enheter. Om det istället finns två arter i sjön kan de kanske få ut 70 - 80 enheter (varav kanske 20 - 50 enheter med öring) och om det är många arter i sjön (fem - tio arter) kan man får ut nära 100 enheter per år men nu är öringproduktionen nere i 5 - 10 enheter. Vi får alltså ut mera av sjön ju flera arter som hjälper till att utnyttja sjöns alla olika biotoper men vi får mindre mängd av varje art ju flera arter som skall dela på utrymmet. För att få lite perspektiv på det här med fiskproduktion kan nämnas följande ungefärliga siffror. En å eller sjö i slättlandet kan producera från 20 kg per hektar och år uppemot 100 kg/ha * år. Av den mängden är ofta högst en fjärdedel sådana fiskarter och storlekar av fiskar som vi fiskare är intresserade av! Ett vanligt vattendrag eller sjö i skogslandet producerar ca 5 - 10 kg fisk per hektar. Detta kan ju även vara intressant för de som har laxartad fisk i ett rotenonbehandlat vatten i skogslandet. Någon större tillväxt handlar det inte om så där får man ha stränga regler eller ett rent put-and-take-fiske där sjön fungerar som en förvaringsbalja i väntan på uppdragning av fisken..... Ett fjällvatten är kallt och näringsfattigt och producerar inte mer än 0,5 - 2 kg fisk per år och hektar. Detta innebär att när folk kommer och skryter om att de har haft ett super-fiske i fjällen och tagit hem stora mängder av fisk så har de i nästan alla fall tagit både "räntan" och en rejäl bit av "kapitalet" ur de vattnen. Att det är en bedrift är en sak men vilken form av bedrift kan vi ju diskutera - stolleprov var väl det namn som Emils pappa Anton i Lönneberga hade på sådana bedrifter! 
Däremot kan limited kill alltid försvaras, dvs att man av fiskevårdsskäl bara dödar den fisk som man för stunden behöver för stekpannan och istället släpper tillbaka all fisk som fiskevårdsskälen kräver, dvs pga fel storlek (för liten fisk eller fin avelsfisk) eller för att vi bedömer att vattnet inte tål ett högre uttag. Om din egen bedömning leder till att du oftast, men kanske inte alltid, sätter tillbaka fisken är det en helt försvarbar sysselsättning. Själva brukar vi i "mitt eget fiskegäng" ta upp fisk till en fiskmiddag per vecka i fjällen och en fiskmiddag per tre dagar i "rikare" vatten och vi varken svälter eller leker "bror Duktig" utan bara fiskar med glädje och gott samvete och lever gott på våra fiskeresor. Responsible fly fishing brings us all a brighter future !
 |
