Page(s) last revised March, 2007.
Here follows as an excerpt (chapter 4 called (in swedish) "The ethics of sportfishing") from my book "Ekologiskt flugfiske" (in swedish: "Ecological flyfishing"), published by
Sportfiskarna, ie. The Swedish Angler´s Association.
Sportfiskeetik - kapitel 4 by Ulf Pierrou
Etik, dvs moralbegrepp, i sportfisket behövs det?
Ja verkligen!
Om jag istället skulle kalla det för sportfiskevett
så skulle du kanske ändå lättare hålla
med mig.
Om vi vill att vår hobby sportfiske i allmänhet och
flugfiske i synnerhet skall respekteras och anses som en seriös
och meningsfull sysselsättning så måste vi ha vissa
regler att följa så att vi inte gör några
"övertramp" som gör att resten av samhället reagerar
med att försöka ta ifrån oss möjligheterna att
utöva denna fina hobby. Detta är tyvärr inte
någon utopi! Tendenser till detta finns i andra länder
där "djurskyddsextremister" regelmässigt (och olagligt!)
saboterar för jägarna (även jaktvården!) och nu
börjar ifrågasätta sportfiskarnas hobby!
Med detta menar jag inte att alla dessa regler skall vara inskrivna i
en bunt lagar och förordningar som riksdagen stuvar om och
nyinrättar varje årsskifte tillsammans med alla andra
lagar som vi får då.
Nej, med detta menar jag att dessa regler skall vara grundade dels
på ekologiska fakta och dels på allmänna moralregler
så att de skall vara uppenbara för alla som lärt sig
lite mer om sportfiske än att trä på en mask på
en krok.
Dessa etiska regler skall med andra ord upplevas av oss sportfiskare
som så självklara när vi lärt oss dem så
att man inte skall behöva stoppa in dem i en lagbok och tvinga
oss att läsa.
Vår rätt till sportfiske
När det gäller allas vår rätt till sportfiske
så måste jag börja med att tala om att
allmänheten inte har någon självklar rätt till
fiske i detta land. Sportfiske ingår inte i
allemansrätten, "inte ens mete"!
Rätten till fiske ligger hos de sk fiskerättsägarna,
dvs hos de som äger en fastighet som enligt lagar och kontrakt
har fiskerätt. Fiskerätt är något som normalt
bara tillhör sådana fastigheter som har sk skattetal dvs
där fastighetsägaren betalar skatt för denna
fiskerätt. Vissa gamla markköp, t o m av sportstugetomter,
fram till ungefär andra världskriget kan ha givit
fiskerätt till andra fastigheter än fastigheter med
skattetal. I såfall står detta särskilt inskrivet i
det kontrakt som registrerats hos lantmäteriet/domstolen. En
markägare som har strandrätt och som kanske t o m äger
vattnet utanför stranden har inte fiskerätt om han inte
är fiskerättsägare.
Hur får då vi vanliga dödliga tillgång till
fiske så att vi kan ägna oss åt sportfiske?
Idag gäller följande:
- fritt handredskapsfiske för alla svenska medborgare
gäller runt alla Sveriges kuster samt i de fem största
sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren
och Storsjön i Jämtland,
- fritt handredskapsfiske för alla nordiska medborgare
gäller med undantag av militära sk
säkerhetsområden/spärrområden runt alla
Sveriges kuster och i de fem största sjöarna,
- medborgare från övriga länder kan efter
tillstånd från polisen få fiska på samma
sätt som icke-svenska nordiska medborgare,
- i övrigt gäller förbud för fiske för ALLA
utom för fiskerättsägaren och de av hans familj som
är mantalsskrivna på fastigheten men,
- fiskerättsägarna har i många fall gått samman
till sk fiskevårdsområdesföreningar som inom sina
fiskevårdsområden säljer fiskekort, dvs
tillfälligt upplåter visst fiske (oftast endast
sportfiske) mot betalning. Detta är det idag vanligaste
sättet att "komma åt" fiskemöjligheter,
- det finns fortfarande kvar på dispens sk
fiskevårdsföreningar som säljer fiskekort. Denna
möjlighet kommer, enligt nu gällande lagstiftning, att
finnas kvar t o m 1990.
- en sportfiskeklubb kan arrendera ett fiskevatten av en
fiskevårdsområdesförening eller av någon
fiskerättsägare som har sk enskilt fiske vilket är
ovanligt (i stort sett är det bara Domänverket som har
enskilt fiske).
- I ALLA ÖVRIGA FALL GÄLLER FISKEFÖRBUD !
- DET RÄCKER INTE MED ATT "FRÅGA BONDEN" DÄRFÖR
ATT HAN KANSKE INTE HAR FISKERÄTT SJÄLV OCH ÄVEN OM
HAN HAR DET SÅ ÄGER HAN INTE DETTA FISKE ENSAM UTAN
TILLSAMMANS MED ALLA ANDRA FISKERÄTTSÄGARE INOM BYN !
Ta nu detta med att alltid köpa fiskekort på allvar
därför att vi har inte rätt att fiska utan fiskekort
och det kommer inga pengar till fiskevård och eventuella
fiskutsättningar om inte fiskerättsägarna får in
pengar på fiskekortsförsäljningen. Samma sak
gäller sportfiskeklubbens vatten. De har inte råd att
sätta ut regnbåge mm i sjön om ingen betalar sina
fiskekort. Utan fiskevård eller fiskutsättningar blir
fisket sämre och kommer snabbt bli så dåligt att det
blir ointressant.
Att tjuvfiska är alltså inget annat än ett dumt och
egoistiskt sätt att lura sig själv på framtida fiske
och att förstöra för sina fiskekompisar!
När det gäller det praktiska fisket så gäller
det att vi följer de regler som man satt upp för just det
vatten man befinner sig vid. Har man t ex satt upp en gräns
för hur många fiskar man får fånga så
har man gjort det av en anledning. Anledningen brukar helt enkelt
vara att vattnet inte tål ett större uttag av fisk och i
valet mellan att begränsa antalet personer som får
tillgång till vattnet, dvs att utestänga
sportfiskeintresserade personer, eller att begränsa
fångsten för alla som fiskar där har man valt den
senare varianten.
Vi bör alla ha klart för oss att det finns inte längre
några svenska fiskevatten där laxfiskar har
självreproduktion och som tål ett obegränsat fiske!
Vi måste alla begränsa vårt uttag av vild fisk,
gör det frivilligt även om det inte finns regler för
just det vatten du befinner dig vid. Det finns ingen anledning att ta
mer än till en smakbit eller ett mål mat.
Du behöver inte vara orolig för att andra inte skall tro
dig om du inte kan visa upp "bevisen" - du riskerar istället att
de skrattar (i bästa fall) åt dina "bevis" om du
släpar hem småfisk.
Min erfarenhet är att folk i allmänhet respekterar dig om
du talar om varför du inte dödar alla fiskar i din väg
och alltså istället visar att du faktiskt har kommit en
bra bit från skämtsidornas "en metmask i den ena
änden och en latmask i den andra änden".
I USA har man ett talesätt bland flugfiskare (och bland
fiskeritjänstemän!) som i översättning lyder:
"EN ÖRING ÄR FÖR VÄRDEFULL FÖR ATT BARA
FÅNGAS EN GÅNG"
Jag tycker att vi kan använda det talesättet i praktiken
även i Sverige men att vi ändrar litegrann till att "en
laxfisk (dvs även harr, röding och lax) är för
värdefull för att bara fångas en gång".
Givetvis skall du kunna ta hem en fisk till mat emellanåt
eftersom även det är en del av sportfisket men du
behöver inte försörja flera familjer med fisk hela
tiden ....
I rena put-and-take-vatten handlar det om ekonomi - visst kan man
tillåta stora uttag av stor fisk men då kostar det! Det
handlar INTE om snålhet det behöver man inte vara med
särskilt länge i fiskevårdsbranschen för att
inse. Fråga dig istället hur man kan sälja fiskekort
för 30-50 kronor per dygn och tillåta ett uttag av tre
fiskar per fiskekort när man vet att dessa 0,5-0,8 kg fiskar
kostar minst 25-30 kronor per styck att plantera ut! Det bygger helt
och hållet på att alla som fiskar där betalar sitt
fiskekort och att de absolut inte tar fler fiskar än
tillåtet (och att inte alla får full pott
förståss!) och att allt arbete med vattnet går helt
på ideell väg dvs gratis! Tänk på det
nästa gång du fiskar som betalande gäst hos en
fiskevårdsområdesförening eller en
sportfiskeklubb!
Att ha minimimått på de fiskar som får fångas
är en vanlig och synnerligen vettig
fiskevårdsåtgärd. Det finns väl
ändå ingen som tycker det skulle vara speciellt
intelligent att först så en åker med korn eller
havre och att sedan så fort som stråna tittar upp ur
myllan ge sig ut med slåttermaskin och kapa ner dem. Detta
är exakt vad som beklagligt många ägnar sig åt
på fiskets område.
Man klagar på att - "harren är småvuxen i den
här älven" - när man har halva fiskeväskan full
med 15-25 cm harrbarn!
En annan variant är att hävda att - "det här är
bäcköring ("stenbit") och den blir inte större än
15-20 cm i den här ån" - samtidigt som man ägnar sig
åt att plocka upp smolt av lax, havsöring eller av
storöringen från älven nerströms! Den smolten
har kostat 15-20 kronor per styck att plantera ut för att inte
tala om mängden blod, svett och tårar för att hindra
kraftutbyggnaden och för att förhandla till sig det
snålt tilltagna antalet smolt som ersättning för den
utbyggda älven.
Du får själv avgöra vad du vill tycka om den personen
som du möter vid det vattnet med metspö, mask och en
plastkasse med 50-100 stycken "stenbitar"! Jag anser att det som den
personen ägnat sig åt är naturvidrigt
fiskevårdssabotage och absolut inte seriöst sportfiske!
Detta går inte att bortförklara med att de mördade
fiskbarnen har ett värde som mat för om du rensar en 20 cm
öring får du inte fiskkött till en halv
knäckebrödbit en gång! Bengt Öste kallade en
gång i en artikel mycket träffande den där
fiskstorleken för "tre-på-en-smörgås".
Jag förutsätter att du som sportfiskare i allmänhet
och flugfiskare i synnerhet har lärt dig grunderna i
allemansrätt.
Det är viktigt att du som rör dig i naturen visar naturen
och andra människor som du möter i naturen hänsyn. Som
jag påpekade i inledningen måste vi visa att vi
ägnar oss åt en seriös och meningsfull
sysselsättning - far vi fram som naturstörande och kanske t
o m naturplundrande fiskerobotar kommer vi att få det
svårt när det gäller att bli insläppta på
mera ostörda vatten i fortsättningen.
Har du turen att få träffa den sällsynta
kungsfiskaren vid dina strövtåg med flugspöt i hand
längs någon av sydsveriges åar så låt
den fiska ostört - ser du hans bohåla i en strandbrink
så fiska inte den höljan även om öringen vakar
där. Njut istället av den vackra synen och smyg
därifrån.
Häckar fiskgjusen vid sjön du fiskar i så undvik att
fiska i närheten av boet till dess att ungarna är utflugna.
Unna fiskgjusen de mörtar och gäddor som han tar, risken
att han skall ta "din" fantomöring är minimal. Samma sak
gäller lommen som lågt liggande glider fram över
sjön, njut av hans skönhet, smidighet och
vildmarkskänslan i hans rop.
Får du någon gång äran att träffa en av
Sveriges fåtaliga uttrar ute efter vattendraget så
skräm inte iväg den utan smyg själv undan och
stör inte hans vatten. Han är utrotningshotad det är
inte du!
Alla de här djuren är helt beroende av de fiskar de
fångar - det är INTE du!
De har dessutom redan nu mer än ett litet helvete som det
är idag med alla miljögifter, kvicksilver, PCB, DDT osv som
vi människor spritt okontrollerat omkring oss i naturen. Dessa
miljögifter förstör livmodern, skapar ägg utan
skal som krossas av den ruvande föräldrafågeln
osv.
Låt dem vara, skydda dem och njut av dem så länge de
finns!
Kom ihåg att vi delar vattnet med dem!
Kom ihåg att för ett långsiktigt välfungerande
sportfiske måste HELA vattenmiljön fungera. Det är
bara välfungerande fiskevatten som i längden ger kropp och
själ den välbehövliga andhämtning och rekreation
som vi vill få ut av sportfisket.
Om inte vi sportfiskare jobbar för att skydda, bevara och
restaurera vattnen så att kungsfiskaren, fiskgjusen och lommen
kan leva och trivas där så fungerar inte heller vattnen
som fiskevatten åt oss!
Ingen annan gör det här jobbet åt oss! Det är
bara sportfiskare som individer och Sportfiskarna som organisation
som kämpar för HELA vattenmiljön för
försäkra oss alla om ett välfungerande sportfiske
även i framtiden.
Några små funderingar kring hur du skall möta och
behandla andra fiskare vid vattnen tänkte jag att du skulle
få med dig i bagaget.
- är du ensam vid vattnet så fiska de platser du
önskar och så mycket som du önskar men fiska inte
så att du förstör för den som kommer till
vattnet senare,
- är ni flera vid vattnet lägg inte beslag på den
"bästa" platsen för hela dagen/kvällen bara för
att du hann dit först utan fiska rörligt så att alla
kan få chansen att fiska alla platserna,
- är ni flera vid ett strömvatten så fiska helst
enligt, eller liknande, det system med rörligt fiske som
används vid norska laxälvar dvs starta vid forsnacken och
fiska nerströms: ett kast sedan ett steg nerströms, nytt
kast följt av ett steg nerströms osv,
- kommer du fram mitt på en strömsträcka där det
redan fiskar flera andra så "klampa inte in" och börja
fiska mitt i "ledet" såvida inte sträckan är
lång och det är glest mellan sportfiskarna
Överhuvudtaget så gäller vid fiskevattnet liksom
överallt annars den där lilla minnesregeln som man fick
lära sig i skolan i barndomen:
Allt vad I viljen att människorna skolen göra Eder skolen I
ock göra dem".
De lär visst ha skrivit om texterna i den boken men jag tvivlar
på att de tagit bort den där regeln....
Återutsättandets filosofi
Eftersom jag redan tidigare sagt att du skall försöka
minska ditt uttag av fisk ur vattnet men inte sagt att du skall
låta bli att fiska så kommer det tämligen naturligt
här nu en del åsikter och regler kring frågan med
återutsättning av fångad fisk.
Du har kanske märkt av en del åsikter i fiskepressen om
återutsättandets för- och nackdelar. Anhängarna
av återutsättning hävdar att fisken överlever
och är helt oskadad medan kritikerna hävdar att fisken
dör efteråt av mjölksyrachock, svampinfektioner mm.
De som tillhört det mera vetenskapligt lagda gänget har
diskuterat hur många procent av fisken som överlever
alternativt dör.
Som du förstår så blir mitt inlägg här
subjektivt även om jag utnyttjar mina professionella kunskaper i
biologi.
Min grundinställning är att återutsättande av
fångad fisk som ej skall behållas, pga regler (t ex
minimimått) eller pga eget ställningstagande, är helt
riktigt och att det är en viktig
fiskevårdsåtgärd. Givetvis måste då
fångsten och hanteringen ske på "rätt" sätt men
mer om detta senare.
På vad grundar jag då detta ställningstagande?
Jo, det är principiellt sett oviktigt , även om det är
intressant, om 5%, 10% eller t o m 50% av den
återutsatta fisken dör efteråt därför att
man måste hela tiden komma ihåg att alternativet är
ju att behålla fisken och detta innebär undantagslöst
en 100%-ig dödlighet!
Alltså: den fisk du sätter tillbaks har alltid chans att
överleva, den fisk du behåller dör alltid.
Tillbaka till överlevnadschanserna för en återutsatt
fisk. Detta med återutsättning av fångad fisk
är inget nytt utan det har praktiserats inom den amerikanska
fiskevården i några decennier nu på sk
catch-and-release-sträckor i strömvatten med mycket
högt fisketryck från betydligt fler flugfiskare än vi
i Sverige upplever vid våra fiskevatten. Eftersom man i USA har
en helt annan struktur på samhället vad gäller bl a
fiskerätten (i USA äger staten all fiske- och
jakträtt) har man statliga myndigheter som ägnar sig
åt forskning kring bl a frågorna kring
återutsättandets för- och nackdelar.
Förenklat kan man uttrycka det på detta sätt :
- om man "klantar till det" ordentligt och gör det mesta fel
så har fiskens chanser till överlevnad p g a
mjölksyrachock, svampinfektioner etc minskat till ca 50% men
- om man anpassar sitt fiskesätt och om man hanterar fisken
rätt så är risken för dödlighet mindre
än 5%.
Vad är då rätt och vad är fel när det
gäller hela hanteringen av fisken?
- använd inte tunnare tafs än vad du verkligen behöver
(jag är generellt tveksam till användandet av tafsar
tunnare än 0,15 mm av detta skäl) p g a
- drilla inte fisken längre än vad du behöver,
försök få in fisken så fort som möjligt
så minskar du risken för höga
mjölksyrakoncentrationer (som kan innebära risker för
fisken) i fiskens blod,
- försök att få loss kroken UTAN att ta i fisken,
för handen ner efter tafsen och ta tag i flugan med fingrarna
eller med en peang ("läkartång") och haka/skaka av
fisken,
- om kroken sitter hårt/djupt men inte i en gälbåge
"gräv" inte i fisken i onödan utan klipp av tafsen och ge
fisken chansen att läka ut kroken istället (de klarar ofta
detta),
- sätt inte ut en fisk som blöder från gälarna
den dör snart, avliva den snabbt och humant och ta tillvara
den,
- använd fuktad hand om du tar i fisken,
- ta ALDRIG en fisk över ögonen eller gällocken! Du
kan mycket lätt skada ögon eller gälar,
- om fisken är stor eller "besvärlig" vänd den
på rygg så dels lugnar den sig och dels minskar risken
för att du skall klämma sönder de inre organen
när du försöker hålla i fisken,
- lyft inte upp en fisk ur vattnet med handen under buken, de inre
organen kan skadas av fiskens egen tyngd mot din hand vänd
fisken på rygg istället,
- minimera tiden ovan vattnet,
- släng aldrig tillbaka en fisk, sätt tillbaka den
försiktigt,
- om fisken verkar slö efter drillningen släpp inte
iväg fisken på en gång utan håll den i
stjärten och för den fram och tillbaka i vattnet så
att vatten strömmar förbi gälarna så att den
får fart på andningen igen,
Du kanske tycker det här ser ut som en jättelista att
hålla reda på, men om du läser igenom den igen ser
du snart att reglerna är ganska självklara och inte alls
svåra att komma ihåg.
Hantera fisken du vill behålla på rätt
sätt!
Fisk som du skall behålla skall du avliva så snabbt och
humant som möjligt, lämpligen med ett hårt slag
över skallen.
Behandla fisken värdigt. Den var en vacker och fulländad
levande varelse så du är skyldig den att behandla den
riktigt. Släng den inte i en gammal plastpåse där den
missfärgas utan ta istället reda på den ordentligt
så att den tål att visas upp för beundrarna. Linda
absolut inte in fisken tätt i en jordig och smutsig
plastpåse. Fisken både håller sig vackrare och blir
en bättre matfisk om du tar vara på den på rätt
sätt. Man skulle faktiskt kunna säga att den fisk som du
tar upp och dödar den är du skyldig att ta tillvara
på bästa sätt så att den blir en god och nyttig
maträtt - det är du skyldig den vackra fisken!
Fisken skall ligga svalt dvs i skuggan eller i en
fiskekorg/väska. Om det går skall du givetvis också
ha korgen/väskan i skuggan. Fisken skall ligga luftigt dvs
lägg den på lite ljung eller lövkvistar. Har du tagit
flera fiskar så lägg kvistar mellan fiskarna.
Fisken skall rensas eller åtminstone tas ur så snart som
det passar. Om du skall lägga tillbaka fisken i korgen,
lägg gärna en björkkvist eller lite ljung i buken
så att fisken luftas ordentligt och lägg kvistar mellan
fiskarna. När vi talar om rensning av fisk kommer vi in på
ett avsnitt som tyvärr är bortglömt bland de flesta
sportfiskarna.
Skölj av händerna innan du börjar rensa fisken och se
upp så du inte får jord på köttytorna,
skölj isåfall bort det snabbt och ordentligt.
När du rensar fisken skall du vara noga med att inte skada mage
och tarmar. Detta är viktigt för att minska risken för
att fiskköttet blir infekterat av bakterier från fiskens
maginnehåll, fisken kan bli försämrad eller
t o m förstörd som matfisk. Akta den
gulgröna gallblåsan (sitter långt fram i
bukhålan) också, kommer det ut galla på köttet
och du inte sköljer bort det snabbt kommer fisken att smaka
bittert och konstigt.
Om du vill titta på vad fisken har ätit så gör
det efter det att du har tagit ut mag-tarmpaketet ur fisken och
rensat klart.
De farligaste bakterierna som fisken kan ha i magen är bakterier
av typen Clostridium botulinum. Dessa kan nämligen om de senare
ges tillfälle att växa till i fiskköttet bilda ett
gift som är ett av de allra giftigaste ämnen som naturen
kan producera! Detta gift ger en sjukdom som heter botulinism och som
är dödlig om inte hjälp ges i tid. De första
symptomen på denna sjukdom är illamående och
dubbelseende. C. botulinum-bakterier kan dock bara växa till om
det både är syrefritt, dvs lufttätt ett längre
tag, och för lite salt (eller annat konserveringsmedel) på
fisken. Om du lägger fisken luftigt både före och
efter rensningen så dödas alla C. botulinum-bakterier.
Om fisken tillagas rätt dödas alla C. botulinum-bakterier
och fiskköttet är då helt ofarligt att äta.
Kokning och genomstekning är helt riskfria metoder.
Inläggning, sk marinering, och gravning kan innebära en
viss risk bara om man har för lite salt och om man dessutom
lägger fisken i för tjockt lager. Norsk rakörret
där man gravar fisken lättsaltad under lång tid och i
flera lager i en hink eller kagge är en ökänd
botulinumrisk.
Den vid fjällfiske så vanliga varianten att grava fisken i
en plastpåse på marken under tältbottenduken
kräver noggrannhet. Rensa och lufta fisken ordentligt före
tillagningen, använd ordentligt med socker/saltblandning, skydda
påsen från skador och hela tiden gäller att vara
renlig!
Hur stor är då risken för att fisken skall ha dessa
giftbakterier i sig?
Alla fiskar innehåller inte dessa bakterier. Risken ökar i
näringsrika vatten.
I Sverige har tyvärr inga moderna undersökningar gjorts men
engelska undersökningar gjorda på regnbåge och
öring från engelska reservoarer har visat att i vissa fall
kunde andelen fiskar som hade bakterier av typen Clostridium
botulinum i mage och tarmar vara ända uppemot 50 %! Dessa
reservoarer är visserligen betydligt näringsrikare än
vanliga svenska sjöar och vattendrag men detta innebär inte
att risken i Sverige är noll utan man skall hantera fisken
ordentligt och med respekt för att risken finns. Dessutom
innehåller fiskens mag/tarminnehåll ofta andra typer av
bakterier som även om de inte har lika allvarliga effekter som
C. botulinum kan ge magsjukdomar eller åtminstone
försämra fiskens köttkvalitet t ex ge dålig
smak.
När det gäller alla typer av bakterier så kan man
lätt undvika dessa genom att vara renlig och noggrann när
man rensar fisken och genom att hålla fisken ren och sval efter
rensningen. Dessutom skall det givetvis inte ta alltför
lång tid innan du tar hand om fisken ordentligt dvs genom
tillagning, saltning eller djupfrysning.
I vissa delar av landet finns en viss risk för att fisk skall
vara infekterad av olika typer av inälvsparasiter varav
några få, framförallt binnikemask, kan infektera
människor. Dessa parasiter dödas och oskadliggörs
lättast genom kokning eller genomstekning men även genom
djupfrysning kallare än -20 °C i mer än 48 timmar.
Detta innebär att du t ex kan grava en fisk efter
djupfrysning även om du vet att den är fångad i ett
vatten där binnikemask kan förekomma. De flesta
inälvsparasiter som fisken kan ha är dock helt ofarliga
för människan även om de gör fisken mindre
aptitlig.
Jag hoppas verkligen att du inte blivit rädd för att
äta den fisk du fångar nu i fortsättningen för
det är sannerligen inte meningen med detta kapitel. Jag vill
bara att du ser till att hantera den fisk du vill behålla
för att äta med respekt och att du inte slarvar med
rensningen och hanteringen av fisken.
Fisk är både gott och nyttigt. Tillaga den ordentligt,
ät och njut.
Lycka till vid spisen!
|
Back to top of page
|
|
Back to main page
|
|