Page(s) last revised March, 2007.

Here follows as an excerpt (chapter 4 called (in swedish) "The ethics of sportfishing") from my book "Ekologiskt flugfiske" (in swedish: "Ecological flyfishing"), published by Sportfiskarna, ie. The Swedish Angler´s Association.


Sportfiskeetik - kapitel 4
by
Ulf Pierrou

Etik, dvs moralbegrepp, i sportfisket behövs det?
Ja verkligen!
Om jag istället skulle kalla det för sportfiskevett så skulle du kanske ändå lättare hålla med mig.
Om vi vill att vår hobby sportfiske i allmänhet och flugfiske i synnerhet skall respekteras och anses som en seriös och meningsfull sysselsättning så måste vi ha vissa regler att följa så att vi inte gör några "övertramp" som gör att resten av samhället reagerar med att försöka ta ifrån oss möjligheterna att utöva denna fina hobby. Detta är tyvärr inte någon utopi! Tendenser till detta finns i andra länder där "djurskyddsextremister" regelmässigt (och olagligt!) saboterar för jägarna (även jaktvården!) och nu börjar ifrågasätta sportfiskarnas hobby!
Med detta menar jag inte att alla dessa regler skall vara inskrivna i en bunt lagar och förordningar som riksdagen stuvar om och nyinrättar varje årsskifte tillsammans med alla andra lagar som vi får då.
Nej, med detta menar jag att dessa regler skall vara grundade dels på ekologiska fakta och dels på allmänna moralregler så att de skall vara uppenbara för alla som lärt sig lite mer om sportfiske än att trä på en mask på en krok.
Dessa etiska regler skall med andra ord upplevas av oss sportfiskare som så självklara när vi lärt oss dem så att man inte skall behöva stoppa in dem i en lagbok och tvinga oss att läsa.

Vår rätt till sportfiske

När det gäller allas vår rätt till sportfiske så måste jag börja med att tala om att allmänheten inte har någon självklar rätt till fiske i detta land. Sportfiske ingår inte i allemansrätten, "inte ens mete"!
Rätten till fiske ligger hos de sk fiskerättsägarna, dvs hos de som äger en fastighet som enligt lagar och kontrakt har fiskerätt. Fiskerätt är något som normalt bara tillhör sådana fastigheter som har sk skattetal dvs där fastighetsägaren betalar skatt för denna fiskerätt. Vissa gamla markköp, t o m av sportstugetomter, fram till ungefär andra världskriget kan ha givit fiskerätt till andra fastigheter än fastigheter med skattetal. I såfall står detta särskilt inskrivet i det kontrakt som registrerats hos lantmäteriet/domstolen. En markägare som har strandrätt och som kanske t o m äger vattnet utanför stranden har inte fiskerätt om han inte är fiskerättsägare.
Hur får då vi vanliga dödliga tillgång till fiske så att vi kan ägna oss åt sportfiske?
Idag gäller följande:
- fritt handredskapsfiske för alla svenska medborgare gäller runt alla Sveriges kuster samt i de fem största sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland,
- fritt handredskapsfiske för alla nordiska medborgare gäller med undantag av militära sk säkerhetsområden/spärrområden runt alla Sveriges kuster och i de fem största sjöarna,
- medborgare från övriga länder kan efter tillstånd från polisen få fiska på samma sätt som icke-svenska nordiska medborgare,
- i övrigt gäller förbud för fiske för ALLA utom för fiskerättsägaren och de av hans familj som är mantalsskrivna på fastigheten men,
- fiskerättsägarna har i många fall gått samman till sk fiskevårdsområdesföreningar som inom sina fiskevårdsområden säljer fiskekort, dvs tillfälligt upplåter visst fiske (oftast endast sportfiske) mot betalning. Detta är det idag vanligaste sättet att "komma åt" fiskemöjligheter,
- det finns fortfarande kvar på dispens sk fiskevårdsföreningar som säljer fiskekort. Denna möjlighet kommer, enligt nu gällande lagstiftning, att finnas kvar t o m 1990.
- en sportfiskeklubb kan arrendera ett fiskevatten av en fiskevårdsområdesförening eller av någon fiskerättsägare som har sk enskilt fiske vilket är ovanligt (i stort sett är det bara Domänverket som har enskilt fiske).
- I ALLA ÖVRIGA FALL GÄLLER FISKEFÖRBUD !
- DET RÄCKER INTE MED ATT "FRÅGA BONDEN" DÄRFÖR ATT HAN KANSKE INTE HAR FISKERÄTT SJÄLV OCH ÄVEN OM HAN HAR DET SÅ ÄGER HAN INTE DETTA FISKE ENSAM UTAN TILLSAMMANS MED ALLA ANDRA FISKERÄTTSÄGARE INOM BYN !

Ta nu detta med att alltid köpa fiskekort på allvar därför att vi har inte rätt att fiska utan fiskekort och det kommer inga pengar till fiskevård och eventuella fiskutsättningar om inte fiskerättsägarna får in pengar på fiskekortsförsäljningen. Samma sak gäller sportfiskeklubbens vatten. De har inte råd att sätta ut regnbåge mm i sjön om ingen betalar sina fiskekort. Utan fiskevård eller fiskutsättningar blir fisket sämre och kommer snabbt bli så dåligt att det blir ointressant.
Att tjuvfiska är alltså inget annat än ett dumt och egoistiskt sätt att lura sig själv på framtida fiske och att förstöra för sina fiskekompisar!
När det gäller det praktiska fisket så gäller det att vi följer de regler som man satt upp för just det vatten man befinner sig vid. Har man t ex satt upp en gräns för hur många fiskar man får fånga så har man gjort det av en anledning. Anledningen brukar helt enkelt vara att vattnet inte tål ett större uttag av fisk och i valet mellan att begränsa antalet personer som får tillgång till vattnet, dvs att utestänga sportfiskeintresserade personer, eller att begränsa fångsten för alla som fiskar där har man valt den senare varianten.
Vi bör alla ha klart för oss att det finns inte längre några svenska fiskevatten där laxfiskar har självreproduktion och som tål ett obegränsat fiske! Vi måste alla begränsa vårt uttag av vild fisk, gör det frivilligt även om det inte finns regler för just det vatten du befinner dig vid. Det finns ingen anledning att ta mer än till en smakbit eller ett mål mat.
Du behöver inte vara orolig för att andra inte skall tro dig om du inte kan visa upp "bevisen" - du riskerar istället att de skrattar (i bästa fall) åt dina "bevis" om du släpar hem småfisk.
Min erfarenhet är att folk i allmänhet respekterar dig om du talar om varför du inte dödar alla fiskar i din väg och alltså istället visar att du faktiskt har kommit en bra bit från skämtsidornas "en metmask i den ena änden och en latmask i den andra änden".
I USA har man ett talesätt bland flugfiskare (och bland fiskeritjänstemän!) som i översättning lyder:
"EN ÖRING ÄR FÖR VÄRDEFULL FÖR ATT BARA FÅNGAS EN GÅNG"
Jag tycker att vi kan använda det talesättet i praktiken även i Sverige men att vi ändrar litegrann till att "en laxfisk (dvs även harr, röding och lax) är för värdefull för att bara fångas en gång". Givetvis skall du kunna ta hem en fisk till mat emellanåt eftersom även det är en del av sportfisket men du behöver inte försörja flera familjer med fisk hela tiden ....
I rena put-and-take-vatten handlar det om ekonomi - visst kan man tillåta stora uttag av stor fisk men då kostar det! Det handlar INTE om snålhet det behöver man inte vara med särskilt länge i fiskevårdsbranschen för att inse. Fråga dig istället hur man kan sälja fiskekort för 30-50 kronor per dygn och tillåta ett uttag av tre fiskar per fiskekort när man vet att dessa 0,5-0,8 kg fiskar kostar minst 25-30 kronor per styck att plantera ut! Det bygger helt och hållet på att alla som fiskar där betalar sitt fiskekort och att de absolut inte tar fler fiskar än tillåtet (och att inte alla får full pott förståss!) och att allt arbete med vattnet går helt på ideell väg dvs gratis! Tänk på det nästa gång du fiskar som betalande gäst hos en fiskevårdsområdesförening eller en sportfiskeklubb!
Att ha minimimått på de fiskar som får fångas är en vanlig och synnerligen vettig fiskevårdsåtgärd. Det finns väl ändå ingen som tycker det skulle vara speciellt intelligent att först så en åker med korn eller havre och att sedan så fort som stråna tittar upp ur myllan ge sig ut med slåttermaskin och kapa ner dem. Detta är exakt vad som beklagligt många ägnar sig åt på fiskets område.
Man klagar på att - "harren är småvuxen i den här älven" - när man har halva fiskeväskan full med 15-25 cm harrbarn!
En annan variant är att hävda att - "det här är bäcköring ("stenbit") och den blir inte större än 15-20 cm i den här ån" - samtidigt som man ägnar sig åt att plocka upp smolt av lax, havsöring eller av storöringen från älven nerströms! Den smolten har kostat 15-20 kronor per styck att plantera ut för att inte tala om mängden blod, svett och tårar för att hindra kraftutbyggnaden och för att förhandla till sig det snålt tilltagna antalet smolt som ersättning för den utbyggda älven.
Du får själv avgöra vad du vill tycka om den personen som du möter vid det vattnet med metspö, mask och en plastkasse med 50-100 stycken "stenbitar"! Jag anser att det som den personen ägnat sig åt är naturvidrigt fiskevårdssabotage och absolut inte seriöst sportfiske! Detta går inte att bortförklara med att de mördade fiskbarnen har ett värde som mat för om du rensar en 20 cm öring får du inte fiskkött till en halv knäckebrödbit en gång! Bengt Öste kallade en gång i en artikel mycket träffande den där fiskstorleken för "tre-på-en-smörgås".
Jag förutsätter att du som sportfiskare i allmänhet och flugfiskare i synnerhet har lärt dig grunderna i allemansrätt.
Det är viktigt att du som rör dig i naturen visar naturen och andra människor som du möter i naturen hänsyn. Som jag påpekade i inledningen måste vi visa att vi ägnar oss åt en seriös och meningsfull sysselsättning - far vi fram som naturstörande och kanske t o m naturplundrande fiskerobotar kommer vi att få det svårt när det gäller att bli insläppta på mera ostörda vatten i fortsättningen.
Har du turen att få träffa den sällsynta kungsfiskaren vid dina strövtåg med flugspöt i hand längs någon av sydsveriges åar så låt den fiska ostört - ser du hans bohåla i en strandbrink så fiska inte den höljan även om öringen vakar där. Njut istället av den vackra synen och smyg därifrån.
Häckar fiskgjusen vid sjön du fiskar i så undvik att fiska i närheten av boet till dess att ungarna är utflugna. Unna fiskgjusen de mörtar och gäddor som han tar, risken att han skall ta "din" fantomöring är minimal. Samma sak gäller lommen som lågt liggande glider fram över sjön, njut av hans skönhet, smidighet och vildmarkskänslan i hans rop.
Får du någon gång äran att träffa en av Sveriges fåtaliga uttrar ute efter vattendraget så skräm inte iväg den utan smyg själv undan och stör inte hans vatten. Han är utrotningshotad det är inte du!
Alla de här djuren är helt beroende av de fiskar de fångar - det är INTE du!
De har dessutom redan nu mer än ett litet helvete som det är idag med alla miljögifter, kvicksilver, PCB, DDT osv som vi människor spritt okontrollerat omkring oss i naturen. Dessa miljögifter förstör livmodern, skapar ägg utan skal som krossas av den ruvande föräldrafågeln osv.
Låt dem vara, skydda dem och njut av dem så länge de finns!
Kom ihåg att vi delar vattnet med dem!
Kom ihåg att för ett långsiktigt välfungerande sportfiske måste HELA vattenmiljön fungera. Det är bara välfungerande fiskevatten som i längden ger kropp och själ den välbehövliga andhämtning och rekreation som vi vill få ut av sportfisket.
Om inte vi sportfiskare jobbar för att skydda, bevara och restaurera vattnen så att kungsfiskaren, fiskgjusen och lommen kan leva och trivas där så fungerar inte heller vattnen som fiskevatten åt oss!
Ingen annan gör det här jobbet åt oss! Det är bara sportfiskare som individer och Sportfiskarna som organisation som kämpar för HELA vattenmiljön för försäkra oss alla om ett välfungerande sportfiske även i framtiden.
Några små funderingar kring hur du skall möta och behandla andra fiskare vid vattnen tänkte jag att du skulle få med dig i bagaget.
- är du ensam vid vattnet så fiska de platser du önskar och så mycket som du önskar men fiska inte så att du förstör för den som kommer till vattnet senare,
- är ni flera vid vattnet lägg inte beslag på den "bästa" platsen för hela dagen/kvällen bara för att du hann dit först utan fiska rörligt så att alla kan få chansen att fiska alla platserna,
- är ni flera vid ett strömvatten så fiska helst enligt, eller liknande, det system med rörligt fiske som används vid norska laxälvar dvs starta vid forsnacken och fiska nerströms: ett kast sedan ett steg nerströms, nytt kast följt av ett steg nerströms osv,
- kommer du fram mitt på en strömsträcka där det redan fiskar flera andra så "klampa inte in" och börja fiska mitt i "ledet" såvida inte sträckan är lång och det är glest mellan sportfiskarna
Överhuvudtaget så gäller vid fiskevattnet liksom överallt annars den där lilla minnesregeln som man fick lära sig i skolan i barndomen:
Allt vad I viljen att människorna skolen göra Eder skolen I ock göra dem".
De lär visst ha skrivit om texterna i den boken men jag tvivlar på att de tagit bort den där regeln....

Återutsättandets filosofi

Eftersom jag redan tidigare sagt att du skall försöka minska ditt uttag av fisk ur vattnet men inte sagt att du skall låta bli att fiska så kommer det tämligen naturligt här nu en del åsikter och regler kring frågan med återutsättning av fångad fisk.
Du har kanske märkt av en del åsikter i fiskepressen om återutsättandets för- och nackdelar. Anhängarna av återutsättning hävdar att fisken överlever och är helt oskadad medan kritikerna hävdar att fisken dör efteråt av mjölksyrachock, svampinfektioner mm. De som tillhört det mera vetenskapligt lagda gänget har diskuterat hur många procent av fisken som överlever alternativt dör.
Som du förstår så blir mitt inlägg här subjektivt även om jag utnyttjar mina professionella kunskaper i biologi.
Min grundinställning är att återutsättande av fångad fisk som ej skall behållas, pga regler (t ex minimimått) eller pga eget ställningstagande, är helt riktigt och att det är en viktig fiskevårdsåtgärd. Givetvis måste då fångsten och hanteringen ske på "rätt" sätt men mer om detta senare.
På vad grundar jag då detta ställningstagande?
Jo, det är principiellt sett oviktigt , även om det är intressant, om 5%, 10% eller t o m 50% av den återutsatta fisken dör efteråt därför att man måste hela tiden komma ihåg att alternativet är ju att behålla fisken och detta innebär undantagslöst en 100%-ig dödlighet!
Alltså: den fisk du sätter tillbaks har alltid chans att överleva, den fisk du behåller dör alltid.
Tillbaka till överlevnadschanserna för en återutsatt fisk. Detta med återutsättning av fångad fisk är inget nytt utan det har praktiserats inom den amerikanska fiskevården i några decennier nu på sk catch-and-release-sträckor i strömvatten med mycket högt fisketryck från betydligt fler flugfiskare än vi i Sverige upplever vid våra fiskevatten. Eftersom man i USA har en helt annan struktur på samhället vad gäller bl a fiskerätten (i USA äger staten all fiske- och jakträtt) har man statliga myndigheter som ägnar sig åt forskning kring bl a frågorna kring återutsättandets för- och nackdelar.
Förenklat kan man uttrycka det på detta sätt :
- om man "klantar till det" ordentligt och gör det mesta fel så har fiskens chanser till överlevnad p g a mjölksyrachock, svampinfektioner etc minskat till ca 50% men
- om man anpassar sitt fiskesätt och om man hanterar fisken rätt så är risken för dödlighet mindre än 5%.
Vad är då rätt och vad är fel när det gäller hela hanteringen av fisken?
- använd inte tunnare tafs än vad du verkligen behöver (jag är generellt tveksam till användandet av tafsar tunnare än 0,15 mm av detta skäl) p g a
- drilla inte fisken längre än vad du behöver, försök få in fisken så fort som möjligt så minskar du risken för höga mjölksyrakoncentrationer (som kan innebära risker för fisken) i fiskens blod,
- försök att få loss kroken UTAN att ta i fisken, för handen ner efter tafsen och ta tag i flugan med fingrarna eller med en peang ("läkartång") och haka/skaka av fisken,
- om kroken sitter hårt/djupt men inte i en gälbåge "gräv" inte i fisken i onödan utan klipp av tafsen och ge fisken chansen att läka ut kroken istället (de klarar ofta detta),
- sätt inte ut en fisk som blöder från gälarna den dör snart, avliva den snabbt och humant och ta tillvara den,
- använd fuktad hand om du tar i fisken,
- ta ALDRIG en fisk över ögonen eller gällocken! Du kan mycket lätt skada ögon eller gälar,
- om fisken är stor eller "besvärlig" vänd den på rygg så dels lugnar den sig och dels minskar risken för att du skall klämma sönder de inre organen när du försöker hålla i fisken,
- lyft inte upp en fisk ur vattnet med handen under buken, de inre organen kan skadas av fiskens egen tyngd mot din hand vänd fisken på rygg istället,
- minimera tiden ovan vattnet,
- släng aldrig tillbaka en fisk, sätt tillbaka den försiktigt,
- om fisken verkar slö efter drillningen släpp inte iväg fisken på en gång utan håll den i stjärten och för den fram och tillbaka i vattnet så att vatten strömmar förbi gälarna så att den får fart på andningen igen,

Du kanske tycker det här ser ut som en jättelista att hålla reda på, men om du läser igenom den igen ser du snart att reglerna är ganska självklara och inte alls svåra att komma ihåg.
Hantera fisken du vill behålla på rätt sätt!
Fisk som du skall behålla skall du avliva så snabbt och humant som möjligt, lämpligen med ett hårt slag över skallen.
Behandla fisken värdigt. Den var en vacker och fulländad levande varelse så du är skyldig den att behandla den riktigt. Släng den inte i en gammal plastpåse där den missfärgas utan ta istället reda på den ordentligt så att den tål att visas upp för beundrarna. Linda absolut inte in fisken tätt i en jordig och smutsig plastpåse. Fisken både håller sig vackrare och blir en bättre matfisk om du tar vara på den på rätt sätt. Man skulle faktiskt kunna säga att den fisk som du tar upp och dödar den är du skyldig att ta tillvara på bästa sätt så att den blir en god och nyttig maträtt - det är du skyldig den vackra fisken!
Fisken skall ligga svalt dvs i skuggan eller i en fiskekorg/väska. Om det går skall du givetvis också ha korgen/väskan i skuggan. Fisken skall ligga luftigt dvs lägg den på lite ljung eller lövkvistar. Har du tagit flera fiskar så lägg kvistar mellan fiskarna.
Fisken skall rensas eller åtminstone tas ur så snart som det passar. Om du skall lägga tillbaka fisken i korgen, lägg gärna en björkkvist eller lite ljung i buken så att fisken luftas ordentligt och lägg kvistar mellan fiskarna. När vi talar om rensning av fisk kommer vi in på ett avsnitt som tyvärr är bortglömt bland de flesta sportfiskarna.
Skölj av händerna innan du börjar rensa fisken och se upp så du inte får jord på köttytorna, skölj isåfall bort det snabbt och ordentligt.
När du rensar fisken skall du vara noga med att inte skada mage och tarmar. Detta är viktigt för att minska risken för att fiskköttet blir infekterat av bakterier från fiskens maginnehåll, fisken kan bli försämrad eller t o m förstörd som matfisk. Akta den gulgröna gallblåsan (sitter långt fram i bukhålan) också, kommer det ut galla på köttet och du inte sköljer bort det snabbt kommer fisken att smaka bittert och konstigt.
Om du vill titta på vad fisken har ätit så gör det efter det att du har tagit ut mag-tarmpaketet ur fisken och rensat klart.
De farligaste bakterierna som fisken kan ha i magen är bakterier av typen Clostridium botulinum. Dessa kan nämligen om de senare ges tillfälle att växa till i fiskköttet bilda ett gift som är ett av de allra giftigaste ämnen som naturen kan producera! Detta gift ger en sjukdom som heter botulinism och som är dödlig om inte hjälp ges i tid. De första symptomen på denna sjukdom är illamående och dubbelseende. C. botulinum-bakterier kan dock bara växa till om det både är syrefritt, dvs lufttätt ett längre tag, och för lite salt (eller annat konserveringsmedel) på fisken. Om du lägger fisken luftigt både före och efter rensningen så dödas alla C. botulinum-bakterier.
Om fisken tillagas rätt dödas alla C. botulinum-bakterier och fiskköttet är då helt ofarligt att äta. Kokning och genomstekning är helt riskfria metoder. Inläggning, sk marinering, och gravning kan innebära en viss risk bara om man har för lite salt och om man dessutom lägger fisken i för tjockt lager. Norsk rakörret där man gravar fisken lättsaltad under lång tid och i flera lager i en hink eller kagge är en ökänd botulinumrisk.
Den vid fjällfiske så vanliga varianten att grava fisken i en plastpåse på marken under tältbottenduken kräver noggrannhet. Rensa och lufta fisken ordentligt före tillagningen, använd ordentligt med socker/saltblandning, skydda påsen från skador och hela tiden gäller att vara renlig!
Hur stor är då risken för att fisken skall ha dessa giftbakterier i sig?
Alla fiskar innehåller inte dessa bakterier. Risken ökar i näringsrika vatten.
I Sverige har tyvärr inga moderna undersökningar gjorts men engelska undersökningar gjorda på regnbåge och öring från engelska reservoarer har visat att i vissa fall kunde andelen fiskar som hade bakterier av typen Clostridium botulinum i mage och tarmar vara ända uppemot 50 %! Dessa reservoarer är visserligen betydligt näringsrikare än vanliga svenska sjöar och vattendrag men detta innebär inte att risken i Sverige är noll utan man skall hantera fisken ordentligt och med respekt för att risken finns. Dessutom innehåller fiskens mag/tarminnehåll ofta andra typer av bakterier som även om de inte har lika allvarliga effekter som C. botulinum kan ge magsjukdomar eller åtminstone försämra fiskens köttkvalitet t ex ge dålig smak.
När det gäller alla typer av bakterier så kan man lätt undvika dessa genom att vara renlig och noggrann när man rensar fisken och genom att hålla fisken ren och sval efter rensningen. Dessutom skall det givetvis inte ta alltför lång tid innan du tar hand om fisken ordentligt dvs genom tillagning, saltning eller djupfrysning.
I vissa delar av landet finns en viss risk för att fisk skall vara infekterad av olika typer av inälvsparasiter varav några få, framförallt binnikemask, kan infektera människor. Dessa parasiter dödas och oskadliggörs lättast genom kokning eller genomstekning men även genom djupfrysning kallare än -20 °C i mer än 48 timmar. Detta innebär att du t ex kan grava en fisk efter djupfrysning även om du vet att den är fångad i ett vatten där binnikemask kan förekomma. De flesta inälvsparasiter som fisken kan ha är dock helt ofarliga för människan även om de gör fisken mindre aptitlig.

Jag hoppas verkligen att du inte blivit rädd för att äta den fisk du fångar nu i fortsättningen för det är sannerligen inte meningen med detta kapitel. Jag vill bara att du ser till att hantera den fisk du vill behålla för att äta med respekt och att du inte slarvar med rensningen och hanteringen av fisken.
Fisk är både gott och nyttigt. Tillaga den ordentligt, ät och njut.
Lycka till vid spisen!


Back to top of page
Back to main page